Ny lägenhet

Nu är det klappat och klart med min nya lägenhet. Redan nu på helgen flyttar jag ungefär 500 meter från den gamla till en något större lägenhet.

Valrörelsen

Just nu pågår slutspurten av valrörelsen. Det är bara en månad kvar till val. Just nu har jag arbetat med Socialdemokraternas kampanj i Falun. Att jag kommer att rösta på dem är mest av ideologisk övertygelse. Ingen valfläsk, bara ren övertygelse. Alliansen och dess nyliberala företrädare har en väldig naiv verklighetsförankring. Det ingår i deras ideologi. Dem förstår inte att olika val i livet byggs av bakomliggande faktorer som materiella och sociala förutsättningar etcetera. Människor är olika och har inte samma valmöjligheter. Barn från en arbetarfamilj i en bruksort har knappast samma valmöjligheter som barn som växer upp i Danderyd om man ska ta ett konkret exempel. ”Det nya arbetarpartet” Moderaterna har hittills inte brytt sig om att etablera folk in i arbetsmarknaden, eller rättare sagt, dem har misslyckats. Det är jag själv ett levande exempel på. Det är så som jag ser på det. Det krävs knappast mer än en simpel filosofikurs för att förstå det och hur väl det går i praktiken.

Tack och adjö till Gamla Elverket

De senaste tre månaderna har jag praktiserat hos Gamla Elverket. Ni som inte vet hur det ligger till i Falun är det så att Gamla Elverket är nykterhetsrörelsens kultur- och aktivitetshus i Falun.
Jag är själv inte nykterist för fem öre men anser dock att man ska restriktiv alkoholpolitik. Att Systembolaget existerar försvarar jag med hur många argument som helst. Bara att den nuvarande regeringen fick för sig att sälja ut Vin och Sprit till spritsyndikatet Pernod Ricard, en av de mest korkade idéerna av den nuvarande regeringen, direkt i jämförelserna med deras puckade idéer om sjukförsäkringarna och ungdomsarbetslösheten, får mig att definitivt att rösta rödgrönt i valet den 19 september.
I alla fall har jag gjort mina tre månader hos Gamla Elverket som praktikant. Jag blev tackad med gratulationskort med jättefina ord och en minnestavla. Jag ville gå vidare och det kändes bara rätt, även om jag trivdes hos dem. Nu är det så att jag försöker hitta ett lämpligt jobb, även om det är just nu är svårt. Mitt mål är att ta högskoleexamen och sedan få jobb efter det. Men något måste jag försörja mig på…

Slaggstensfestivalen

Nu på helgen uppträder jag under årets upplaga av Slaggstensfestivalen, som hålls på Lilltorpet i Falun 23-24 juli. Så har ni vägarna förbi under helgen rekommenderar jag er att besöka festivalen, som är av alternativ karaktär och som profileras som drogfritt eftersom den arrangeras av den lokala delen av nykterhetsrörelsen.

Efter VM

Fotbolls-VM är slut för den här gången. Spanien stod som rättvisa vinnare i en annars lång och spännande final där matchen mot Holland slutade 1-0 med Andrés Iniesta som finalskytt under förlängningen. Därmed blev Spanien det åttonde landet att vinna fotbolls-VM sedan 1930, efter Uruguay, Italien, (Väst-)Tyskland, Brasilien, England, Argentina och Frankrike som tidigare vinnare.

Bloggen har varit lite inaktiv senaste tiden. Jag tänker återigen komma igång med den på allvar under augusti. Jag har inte haft tid att blogga under sommaren. Dels har det varit soligt och fint ute, vilket inte känns inspirerande att hålla på att blogga, dels även som sagt fotbolls-VM och dels att jag är just nu på praktik hos Gamla Elverket, ett kultur- och aktivitetshus i Falun. Men nästa helg ska jag uppträda under Slaggstensfestivalen, som drar igång på Lilltorpet strax utanför Falun. Annars känns det bra för mig, det rullar bara på.

Det här med fotboll

Under VM-tider har jag självklart tittat på mycket fotboll under helgen. Det är för mig en fascinerande sport. Varför det undrar säkert många. Om jag fick en krona för varje gång jag hör ett arrogant uttalande som ”hur kan man tycka om att titta på när 20 personer jagar en uppblåst läderbit” skulle jag ha blivit mångmiljonär vid det här laget. För det första är de moderna bollarna inte längre gjorda av läder utan av syntetmaterial av något slag. För det andra går fotboll i grunden inte ut på att jaga en boll utan med bollen göra så många mål som möjligt och det lag som gör flest mål vinner.
Men varför är det fascinerande med just fotboll? Svaret är enkelhet. Förutsättningarna för att spela fotboll är enkla; det som krävs är en boll, en plats att spela på och något som angränsar målen. De enkla förutsättningarna gör att det kräver mer utav utövarna. Alla har förutsättningarna för att kunna spela fotboll. Det är därför ingen slump att fotboll är världens största sport. Dessutom har folk alltid fascinerats av kamper av olika slag, många gillar att titta på när två motståndare gör upp i en duell och det finns många historiska exempel på.
Redan unga år har de flesta spelat fotboll, antingen spontant eller i organiserat form, av den anledningen av att det är lätt att göra det. I organiserad form har man genom åren bildat många klubbar av skiftande anledningar, som av geografiska, politiska eller kulturella skäl. Rätt ofta finns det en historia bakom varje klubbildandet, som till exempel om någon lokal klubb bildad av arbetare som fredligt gör upp i en match mot en annan lokal klubb med rötter hos fabriksägarna som arbetarna arbetar hos. Och dessa klubbar har därmed givit dess supportrar något att identifiera sig med något. Att sedan många av klubbarna som har grundats för hundra år sedan genom tidens tand möjligtvis bytt karaktär, inte minst när spelarna är professionella och kan byta klubbar ibland spelar inte så stor för supportrarna, som ibland även i viss mån efterlyser lojalitet. De ekonomiska aspekterna förekom redan för hundra år sedan, även om då inte gällde lika stora belopp som nu.
Sedan har det med tiden utvecklats så att dribblingarna och målen har blivit estetiska konstformer i sig vilket har bidragit till att fotbollen har blivit mer sevärt.

Det här är min syn på fotboll. Jag har knappast någon ambition att övertyga de mest fanatiska fotbollshatarna med det här inlägget. De som älskar fotboll kommer att fortfarande göra det likaså de som hatar det och så gott kan det vara. Människor är trots allt olika.

Grym kväll

Det kändes som att det har varit en grym kväll på Big Ben igår. Mitt gig satte sig bra. Det var säkert det bästa giget på länge, säkert på ett halvår. Det kändes som att jag har utvecklats den senaste tiden. Även några andra komiker visade högform. Främst var headlinern Christopher Linnell, jag tyckte hans gig var det bästa som jag har sett av honom. Det kändes helt enkelt som att det blev en jättebra kväll trots några små incidenter.

Tysk schlagerseger

Så var årets upplaga av Eurovision Song Contest till ända. Inte helt oväntat vann Tysklands bidrag Satellite med Lena Meyer-Landrut. Nu var det inte direkt någon jordskredsseger a la Rybak utan det blev spridda skurar i omröstningen. Och någon given överlägsen favorit fanns det inte överhuvudtaget utan runt 5-10 bidrag kunde vinna alltihop och det kunde avgöras genom tillfälligheternas spel. Nåväl, i år anser jag att rätt låt vann.

Nu ska jag förbereda mig inför kvällens gig på Big Ben. Förutom jag kommer även bland annat Mikael Koppelman, Elina Du Rietz och Thess Persson att uppträda där ikväll.

Förströelse och förberedelser

I vanlig ordning i denna del av året har det blivit schlagertider. Att Sverige och Anna Bergendahl åkte ut så att det visslade om igår på semifinalen var knappast en skräll. Ingen skugga ska falla över Anna, hon gjorde det hon skulle. Det är svenska folket som ska klandras för att man har skickat henne till Oslo och det fanns klart mycket bättre alternativ.
Annars har stort sett samtliga bidrag som jag har som favoriter kommit vidare till finalen. Det är bara Lettland som blev den stora besvikelsen. Av förstårliga skäl, man undrade om den lettiske ljudteknikern hade somnat under framförandet och hur tänkte sömmerskan egentligen när hon gjorde Aishas dräkt. Mina favoriter som kom till finalen var Ryssland (skämtbidrag, med humor på riktigt), Vitryssland (politiskt mycket jävla inkorrekt, med eller utan Robert Wells, men vi ska nog lämna utrikespolitiken för en stund), Israel (som kan nog ta hem alltihopa), Cypern (utan orsak, bra låt helt enkelt) och Turkiet (en annan storfavorit). Lägg därtill Frankrike och Tyskland så har vi en storslagen final på lördag att se fram emot.

Förutom schlager kommer jag under helgen att förbereda inför giget på söndag. Jag uppträder då på Big Ben i Stockholm och den kvällen börjar som vanligt 20.00.

Ny erfarenhet

Igår uppträdde jag på Rickards i Bålsta. Det gick rätt hyfsat med tanke på förutsättningarna. Det var inga bra förutsättningar. Det verkade som att det fanns endast runt tjugo personer i publiken, vilket är väldigt lite för en klubbkväll. Dock räddades kvällen med den stora överraskningen Hasse Brontén dök upp som oannonserad headline för kvällen.
I alla fall blev Bålsta lite av en ny erfarenhet för mig. Jag aldrig besökt byn förut. Det var första gången överhuvudtaget jag uppträdde i något som liknade en by, eller rättare sagt ett samhälle. Annars hade jag uppträtt i platser som Gävle, Falun, Linköping och Stockholm. Rickards var tydligen det stora stället i byn, den stora så kallade mötesplatsen, och den låg ut på en väg en bit utanför centrum, en liten kroglokal med nattklubb och allt. Nu tänker jag i alla fall inte tänka så mycket på det här utan bara gå vidare.